FAMILJEN

Någon sa att minimalism är bara något för unga singlar med pengar. Kan verkligen förstå den tanken, det är ju så lätt att forma sitt liv när man lever ensam och dessutom kan införskaffa det mesta man vill ha. Men många lever ju under andra förhållanden, vi har partners, barn och/eller knaper ekonomi. Det är kanske inte läge att rensa ut vår älskades garderob eller spendera sparpengar på ekologiska bambusockor. Men det gör inget! Vi kan förenkla våra liv ändå! Det gäller bara att släppa tankar på att omvända sin familj, låt dem välja sin väg. Du kommer ändå bli så glad av att ta kontrollen över dina saker. Det är stor risk att de sköna vibbar du sedan sprider omkring dig smittar av sig på övriga familjemedlemmar, och kanske att de hakar på dig i ditt rens. Min familj är inte minimalister. Vi är två stora och fyra små, två var från tidigare håll. Mina små är nog som de flesta andra barn, de tycker om leksaker och kommer hem med teckningar, pinnar och diverse pyssel från skola och förskola. Tyvärr finns det inget magiskt knep som håller ordning i barnrummet. Men jag tror på långsiktighet. Försöker vara en förebild för dem, de kommer inte ha minnen av barndomen från att hänga i shoppingcenter och de ser inte mig komma hem med påsar från H&M. I smyg rensar jag ut leksaker de inte använder och lägger i en påse i källaren. När det har gått ett halvår eller så lämnar jag påsen till second hand. Det här är dock en metod som nog inte fungerar med större barn, och en del små barn har järnkoll på sina prylar så man får prova sig fram. Jag har också frågat min yngste om han har några saker som han vill ge bort till ett annat barn, och ofta har han glatt tagit fram grejer då. Det kan ju hända att barnen är smygminimalister utan att man vet om det!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.