VAD SKA MAN MED EGO TILL?

Innan jag började intressera mig för meditation och den yogiska livsstilen malde tankarna på konstant och jag trodde nog att det var hela verkligheten. Att det som tankarna sa till mig var sant och inget att göra åt. Mycket av tankarna handlade om mig själv. Med lite mer kunskap förstod jag att det finns flera delar av en människa. Själen, till exempel. Den är som den är och lever på, liv ut och liv in. Mycket fin, själen. Den kan vi prata mer om! Men sen har vi det bråkiga småsyskonet egot. Jag har haft jättesvårt att förhålla mig till det. Egot gillar att jämföra sig med andra och har ett kontrollbehov som heter duga. Så jag började fundera på varför man ska dras med det där eländet egentligen? Det tog ganska lång tid innan jag hittade någon som kunde förklara det så jag förstod. Egot är utomordentligt praktiskt att ha för ett liv här på jorden. Du föds utan det, men börjar utveckla det väldigt tidigt. Egot är helt enkelt allt du ackumulerar under livet. Du anpassar dig socialt, lär dig saker, kommer i tid till möten, utvecklar en personlig humor och stil. Sånt där som funkar bra i våra samhällen. Det är praktiskt helt enkelt, och faktiskt en gåva. Det är bara det att de allra allra flesta av oss (inklusive mig själv) misstar egot för vårt sanna jag. Vi ser helt enkelt inte vilka vi är längre, eftersom våra välmatade egon skymmer sikten. Och det är också våra egon som gör att vi tror oss behöva en massa prylar. Det är de som gör att vi jobbar mycket för att kunna ha råd med vår livsstil. Som tur är kan man genomskåda egot, som egentligen inte alls är vi. Ju mer man betraktar egot, till exempel genom meditation, desto mer krymper det ihop. Skön känsla! Sen kan det såklart blåsa upp sig igen, går på nolltid, men för varje gång du observerar ditt ego tappar det makt över dig och det är makt som det inte får tillbaka.

Den här intervjun i SvD med Eckhart Tolle om just egot var en riktig ögonöppnare för mig, och en av de saker som var startskottet på min andliga resa. Kanske kan vara till glädje för er med 🙂

EN LEDIG MÅNAD BARA SÅDÄR

För ett år sedan avslutade jag ett ganska långt konsultuppdrag. Jag hade kunnat fortsätta, men intuitionen sa tydligt att det var nog. Det här var den 31 mars. Jag tänkte att jag kanske skulle ta ett nytt uppdrag, eller söka jobb. Men det jag var mest fokuserad på var att vara ledig! Minst några veckor. Det blev en hel månad! Wow alltså. Tiden gick såklart jättefort och inte tränade jag som som jag hade föreställt mig. Jag skrotade mest runt hemma. Fixade i ordning vår balkong och mina barns rum. Hade tid för saker. Vilken dröm om fler människor kunde få en ledig period helt för sig själva varje eller vartannat år! Semester i all ära men då finns det ofta förväntningar på att vara social. Ledig när alla andra är upptagna med sitt är något helt annat. Både utmanande och härligt. Vad skulle ni göra av en kravlös månad?

MIDSOMMAR 

Konstigt namn på den här dagen, tycker ni inte? Det är ju precis i början av sommaren. Kanske hade man en annan definition av sommar förut, lite som det där med midnatt. 

De senaste dagarna har naturen (här i Uppsalatrakten i alla fall) ändrat färg från ljust grönt till en lummig, djupgrön färg. Solljuset är mer gyllene och staden har liksom blivit inbäddad i fluffig, djunglig växtlighet. Ta en liten stund idag, i alla fall några sekunder, och ta in allt det här vackra. Några medvetna andetag och kom ihåg att det inte bara är du som älskar naturen, naturen älskar dig med 💕 Det är samma ande i träden som i oss, vi hänger ihop. Önskar er en fin helg! 

EN LITEN REFLEKTION – KRETA

Hemkommen efter en vecka på Kreta. Min och barnens första charter, det var en fin upplevelse. En sak som slog mig är hur mycket mer avslappnat det var där än här hemma i Sverige. Klimatet är ju en stor bidragande faktor. Vore det varmt och mysigt här skulle vi ju inte behöva vara så himla noga när vi bygger våra hus till exempel. Och vi skulle troligen hänga mer utomhus och småprata med grannarna. Man kunde odla sin egen mat på bakgården som kretensarna gör. Sånt där. Sverige är fantastiskt, men ibland känner jag att jag inte riktigt lever för allt är så tokigt välorganiserat och systematiserat och standardiserat. Det handlar om enkelhet, allt behöver inte vara så perfekt hela tiden. Det skulle gå ändå. All denna organisation gör det ännu svårare att leva minimalistiskt, det ska ansökas hit och dit och man är noga att inte göra fel. Tycker nog att vi skulle kunna inspireras lite av andra kulturer, tagga ner lite. Inser ju såklart att det säkert finns massor av saker man skulle bli tokig på i Grekland och ja, ekonomin osv. Men ändå! Enkelt!

RÖTTER

Det här med renoveringen av lilla stugan på landet som jag skrev om här, det tänker jag en del på. Jag har haft en lååång period i mitt liv där jag har varit rotlös. Onostalgisk och med siktet framåt, aldrig bakåt. Till viss del är det ett bra personlighetsdrag, jag fastnar inte i gammalt som inte är bra. Hittar alltid en fin väg framåt. Men ju äldre jag blir, desto mer respekt får jag för de som har varit här på jorden före. I och för sig tror jag helt och fullt på reinkarnation, så jag har ju också varit här ett antal gånger 🙂 Men i alla fall. Alla har vi en lång rad människor som liksom har banat väg för oss, vi är den som står längst fram i ledet nu. Sommarstugan är det närmaste släktgård jag kan komma, det är nu fjärde generationen som huserar där. Och jag har spenderat alla mina barndoms somrar där. Det är en plats där jag har rötter och det känns fint att få vårda den en smula. Att den ligger mitt ute i spenaten är fantastiskt, det ger mig och mina barn möjlighet att koppla ihop oss med jorden. Leva lite enklare.

Farfar, så bra att du skaffade det här stället åt oss! Jag tackade dig aldrig när du levde (skyller på ungdomligt oförstånd), men jag kan se nu att du gjorde en massa bra saker för dina nära. Tack <3

DET HANDLAR INTE OM ATT HA MINST ANTAL SAKER

En tanke om minimalism är att den som har minst antal grejer är den mest lyckade minimalisten. Då kan man sitta där i sitt nästintill tomma hem och bara känna friden. Hur mycket tid som helst över, tjoho! Dock tror jag att den livsstilen inte passar de flesta av oss. Vi är trots allt människor och vi mår bra av harmoniska miljöer, att det egna hemmet är harmoniskt är såklart jätteviktigt för vårt välmående. Och då kan det vara som så att en behöver en mjuk pläd, kanske lite krukväxter och varför inte en liten prydnadsgrej och några mysiga lampor? Eller så kanske det rent utav är så att man verkligen älskar böcker och njuter av att låta blicken vandra längs bokhyllorna.

Nej, grejen är den att det handlar om att leva ett autentiskt liv, ett liv som är du. Problemet idag är att det är extremt lätt att samla på sig bråte av alla de slag. All denna bråte tynger ner en och hindrar från att leva äkta. Vi kanske har hyllmeter av böcker för att vi vill verka belästa, eller så kanske vi har statusprylar i form av modern elektronik för att alla syskonen har det och man vill ju inte verka sämre. Etc. Minimalismen, eller vad man nu föredrar att kalla livsfilosofin, ger oss verktygen att hitta vårt äkta jag. Det gäller bara att våga.

Alltför ofta hör jag vänner och bekanta berätta om sina hem med trött röst, de vill egentligen ha en mysig hörna att lyssna på musik i, men ägnar istället tid åt att fixa trädgården. Eller renoverar ett kök fast de hellre skulle vilja sticka iväg på en vandring. Vi är ju så måna om att vara normala (lite ironiskt med tanke på att de flesta verkar beundra de som gått sin egen väg, hej Elon Musk-fans!). När grejerna omkring en minskar i antal och ens energi ökar på grund av det, då skapas möjligheten att börja snubbla sig fram på sin egen väg. Ett steg i taget duger fint, man behöver inte veta vart vägen leder. Och börja för guds skull inte göra ekonomiska kalkyler det första du gör (”men det här kommer jag ju aldrig tjäna pengar på”), gör det för att det fyller dig med lust!

INSPIRATION

Som jag skrev för ett tag sedan har jag känt mig lite oinspirerad och liksom levt livet på ytan de senaste månaderna. När jag tittar tillbaka nu ser jag att jag har ägnat ovanligt mycket tid åt världsliga ting. Det har varit service av bilen och mina båda cyklar (en lådcykel att forsla barn i och en vanlig), läkarbesök med min dotter, vaccinering av båda barnen, fixa pass till båda barnen, skriva kontrakt på ny bostad och göra inredningsval etc till den fixa med tusen detaljer på jobbet. Och ju mer jag har hållit på med det materiella, desto mer frånkopplad har jag blivit från det andliga och mitt riktiga jag. Symptom på detta är för mig ett starkare ego som irriterar sig på andra eller blir surt, att jag nervöst har kollat mailen för många gånger om dagen eller börjat tänka på saker jag vill köpa. Inte alls kul. Vändningen kom när jag gjorde en trumresa med fantastiska Helena på Willow hälsa här i Uppsala. En trumresa är en shamansk meditation, och jag kan varmt rekommendera det till alla. Det är inte alls så flummigt som man kan tro, utan bara behagligt och välgörande. Nu känner jag att jag är på rätt spår igen, har lagt mobilen åt sidan och känner universums kraft i kroppen 🙂

ATT RENSA EN SOMMARSTUGA

I min släkt har vi den goda turen att äga ett sommarställe. Någon gång på 60-talet köpte min driftige farfar en oälskad, stenig, trädig tomt vid en liten Mälarvik. Med idogt arbete förvandlades det hela till ett fint litet ställe, där jag har spenderat min barndoms somrar. Jag, min syster och mina föräldrar huserade i den så kallade ”lilla stugan” och farmor och farfar i den stora. När de blev för gamla för att vara på landet flyttade vi in i stora stugan och den lilla har sedan dess varit obebodd. Förutom av mössen dårå, de har troget haft lilla stugan som vinterbostad. Men nu när både jag och syrran har egna barn vill vi ju gärna kunna spendera lite tid där ute på landet och då tänkte vi att vi helt enkelt tar och rustar upp lilla stugan. Naturligtvis är det så att en hel del bråte har hamnat där under årens lopp. Sånt som inte har passat någon annanstans har stoppats in där. Det har inte direkt varit oordning, men en ganska hiskelig blandning möbler och saker. Eller jo, i garderoberna i sovrummet var det absolut oordning. Härom helgen var jag och systern ute där för att dra igång renoveringen och steg ett, som jag gladeligen tog på mig, var att rensa ut allt som vi inte vill ha kvar. Herrejösses alltså vad mycket skrot det får plats i ett par garderober! Gamla lakan, dukar, lampskärmar, serietidningar (fast de sparade jag, hör liksom till stuglivet), otaliga plastgalgar, kläder, pocketböcker, diskställ, hyllplan till hyllor som inte finns kvar och allt möjligt. Det blev fem rejäla sopsäckar, och resten som vi inte vill ha kvar men som pappa kanske vill spara lade jag i en hög som när den var klar täckte ca sex kvadratmeter av golvet. Hög var den också. Känns dock fantastiskt skönt att rensa ut, nu kan vi ju börja från början. Bara ha det som vi vill ha. Vi ska tapetsera och lägga nytt golv. En ny spis behövs och en kyl. Så städa lite, sen är det bara att flytta in. Sommarstugor är värda mer än att bli sista hållplatsen för bråte så glöm inte den om du är i resningstagen, även de grejer som finns där påverkar din energi.