DETTA KLÄDDILEMMA

Hur jag än vrider och vänder på saken kan jag inte komma ifrån att jag har en STARK dragning till att klä mig vackert. Inte pråligt och jag behöver inte ha en massa kläder, men de jag har vill jag ska vara perfekta för mig. Enfärgade i bra material, etiskt tillverkade och de ska hålla lääääänge. Den här fäblessen har vållat mig huvudbry i min minimalistiska gärning. Är det verkligen okej? Flera år har jag klurat på detta och pendlat mellan att bedöma det hela som ytligt trams, ett beroende att göra mig av med, eller som något i min personlighet att omfamna. Jag lutar åt det senare. Ju äldre jag blir ju starkare blir min känsla för estetik. Inser att det är helt och hållet världsligt detta, men jag verkar inte bli av med det.

Det är inte det lättaste att hitta dylika plagg. Kedjorna är ju bara att glömma, både etiken och kvaliteten är åt fanders och dessutom är det nog inte de skickligaste skräddarna som har konstruerat mönstren. Ett för mig pålitligt märke är Filippa K. Därifrån kommer min nu femton år gamla vinterjacka som jag ser som en god och pålitlig vän 🙂 Det är en sorts parkas som från början var vattentät, nu inte så mycket, men den är varm och lätt och man kan röra sig i den. Från samma märke köper jag gärna tröjor också. Men inte klänningar, de är inte för min kropp. Det har blivit så att jag i samband med rean i januari köper ett par plagg som jag tänker mig ska bo hos mig massor av år framöver. Ibland blir det fel, då blir det nästa Stadsmissionen. Denna typ av shopping är dock ganska dyr. Ett plagg där den som sydde det faktiskt har fått skälig lön är dyrt. Voj voj. Men det är ju så det borde vara. Våra köp borde vara genomtänkta och det är ju egentligen självklart att produkter måste produceras på ett hållbart sätt, både ekologiskt och socialt.

Jag vill gärna göra mig av med det mesta hemma i form av tavlor, ljusstakar, böcker, blomkrukor. Men jag vill ha en solid garderob. Inte testa konceptet ”one shoe” som jag läste om hos en annan minimalist. Säkerligen handlar detta om några djupt begravda rädslor hos mig. En vacker dag kanske jag går omkring där i ett par skor i ur och skur, vem vet?

Något har jag i alla fall lärt mig av dessa år som minimalist och det är att även om något verkar poänglöst (till exempel att göra sig av med alla skor utom ett par) så är det sällan det när man väl provar. Fantastiska insikter och frihetskänsla väntar runt hörnet när ägodelarna tunnas ut! Det går inte att övertyga om detta med ord enbart, det måste upplevas. Kram!

2 reaktioner till “DETTA KLÄDDILEMMA”

  1. Jag tycker det är superklurigt. Håller på att downsieza min garderob. Vill precis som du känna mig fin men tycker att det är så svårt hitta kläder av bra kvalite, tänker både passform och modell. Samtidigt så vet man ju inte vilka plagg som blir riktiga favoriter förrän man burit dem ett tag. Men jag tänker att jag får ge det lite tid. Gå runt på färre plagg ett tag och göra riktigt genomtänkta köp framöver.

    1. Ja lätt är det inte. Tänker på min mormor som alltid var stilig men shoppade väldigt lite. Jag är ganska så övertygad om att kvaliteten generellt har sjunkit (med avsikt) för att vi ska köpa mer. Vilket gör mig lite förbannad! Något som våra politiker gott kunde styra upp. Men jag gör som du, har en liten garderob och går mestadels på beprövade märken som jag vet att jag trivs i.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.