VAD GÖR EN MINIMALIST AV GAMLA DAGBÖCKER?

Jag har skrivit dagbok sedan jag var sju år. När en var full lade jag den i en låda och började på en ny. För några år sedan när jag började mitt mer minimalistiska liv funderade jag på vad jag skulle göra av alla dagböcker. Jag var nog lite inne på dödstädningstänket, vad skulle hända med dagböckerna om jag dog? En sak var jag säker på och det var att jag inte ville att någon skulle läsa dem. Så först skrev jag en lapp till dagbokslådan med instruktionen att i händelse av min bortgång skulle lådan slängas. Sen gick det kanske två dagar innan jag kom på att jag ju lika gärna kunde slänga lådan själv. Jag hade läst igenom en del av dagböckerna och kände att de representerade en dåtida version av mig själv som jag lämnat bakom mig. För mig är dagboksskrivande terapeutiskt i stunden, jag har egentligen inget större behov av att läsa dem i efterhand.

Nu låter jag en dagbok ligga några månader, upp till ett år, innan jag slänger den. Det här systemet känns jättebra för mig, och kanske skulle det göra det för dig också? Det är skönt och nyttigt att skriva av sig, och det är lika skönt att alltid känna sig fri att gå vidare i livet om man så vill. Man är en ny person i varje stund och behöver inte ta med sig sitt förflutna om man inte vill. Naturligtvis oerhört mycket lättare sagt än gjort, men det är essensen i att vara ”i nuet”.

Så – trots att det kan kännas knasigt går det alldeles utmärkt att slänga dagboken i brännbart! Papperinsamlingen hade såklart varit det hållbara alternativet, men det känns lite risky, lätt att någon fiskar upp den då 🙂

2 reaktioner till “VAD GÖR EN MINIMALIST AV GAMLA DAGBÖCKER?”

  1. Härligt! Jag har rensat en del bland mina dagböcker och har nu bara tre kvar som jag faktiskt har bredvid mig i skrivande stund. Jag funderar på att rensa bort dem men texterna jag skrev som 7-8-åring är ändå ganska gulliga och ibland får jag mig ett gott skratt. Lite känns det också som att jag slänger iväg en del av min identitet även om det är det förflutna. Det känns som att jag rensar bort något unikt. När jag rensar bort en mugg eller något annat så är det inte lika tufft för i värsta fall kan jag hitta en ny mugg men det jag skrev som barn går liksom aldrig att få igen, när det är borta finns det ingen återvändo. Ändå lockas jag av tanken på att göra mig av med dem det verkar befriande och härligt. Men är det något jag har lärt mig så är det att minimalismen kräver tålamod, med andra och med mig själv, tålamod att vänta på att känna sig redo att släppa taget och kanske är jag inte riktigt där ännu. Har du några tips? Läste du igenom böckerna innan du slängde dem?
    Tack för en bra blogg!
    Allt gott!
    Johnna

  2. Hej Johnna! Det är ju alldeles upp till en själv, men många minimalister behåller sånt som gör en glad. Det verkar som att dina tidiga alster känns bra att titta i för dig, så kanske behålla tills vidare? Jag håller helt med dig om tålamodsgrejen, det finns ingen vinst med att stressa ut saker. Vissa grejer är ju enkla att avyttra, men dagböcker är nog inte i den kategorin för de flesta. För mig har bandet till även väldigt personliga saker försvagats ju mer jag känner mig som en del av universum/uppkopplad till spirit. Den känslan (som kan växa av tex yoga och meditation och att rensa i lagom takt) gör liksom att man känner sig trygg, även utan prylar. Sen är det ändå trevligt med vissa grejer, men om mitt hem skulle brinna upp skulle jag inte flippa ur pga förlorade saker. Jag är jag även utan dem har det visat sig 🙂

    Jag läste stickprov i de jag slängde, mindes perioden i mitt liv och beslöt mig för att knalla vidare. Har inte ångrat mig. Men min pappa, han har flera hundra dagböcker som han använder som referens; ”Idag för 38 år sedan var det 17 grader och sol och vi åt middag på en restaurang som hette Albertos”. Så det är olika. Det viktiga med minimalism är ju inte att göra sig av med så mycket som möjligt, det viktiga är att genom att rensa vakna upp till sig själv. Göra sig fri.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.