VAD ÄGER EN MINIMALIST EGENTLIGEN?

Ganska ofta när jag pratar med folk om det här med minimalism och att ha lite saker säger de ”jag har inte så mycket grejer”. Det kan såklart stämma, men min gissning (dock utan värdering) är att de flesta har betydligt mer än de tror. När jag började rensa trodde jag också att jag hade lite grejer. Men efter att ha rensat ut många hundra ting och kånkat kasse efter kasse till second hand vet jag bättre, jag hade en hel del. ”Jamen vad är det du inte har då?” undrar folk sen. Det är en ganska klurig fråga! Dels för att jag inte för inventarie över mina prylar, och dels för att alla är olika och vissa kategorier av grejer som någon tycker är helt vanligt känner jag knappt till. Men jag ska försöka att beskriva lite kort vad jag inte har.

Jag har inte:

  • särskilt mycket sportutrustning. Jag yogar, går på gym och spelar lite tennis. Till yogan och gymmet är det samma paltor som gäller, de är dessutom gamla som gatan men verkar hålla ihop som tur är. Jag har en yogamatta också. Tennisen är för skojs skull och då har jag ett par tennisshorts så att man kan ha bollar i fickorna. Men även om jag inte älskar dessa shorts kommer jag inte skaffa några andra eller fler. Jag har ett racket och ett par skor att hoppa runt i också.

    Men, jag har liksom satt stopp där. Ibland kanske man blir sugen på att börja jogga eller vandra eller vad som helst, men jag köper inte mer sportgrejer. För det är inte värt, och jag vill inte ha för mycket olika aktiviteter i livet. Vännen som frågade mig vad jag egentligen har undrade tex om jag inte åkte långfärdsskridskor någon gång ibland. Nej, och även om det ser mysigt ut kommer jag inte skaffa utrustning för det. Innan jag blev minimalist skulle jag kanske ha tänkt att det vore ju kul, jag skaffar griller! Nu tänker jag att jag är nöjd ändå 🙂

  • Böcker. Jag hade böcker förut, men har gett bort dem.
  • Foton. Hade en hel hög fotoalbum. Har även rensat digitala bilder. Har kvar ett litet antal.
  • Prydnadssaker.
  • Extra av blomvaser, ljusstakar och sånt. Köper aldrig sådant.
  • Bråte. Jag vet exakt vad jag har – till och med i källarförrådet 🙂
  • Gammal kurslitteratur
  • Gamla tidningar/magasin/reklamblad/broschyrer
  • Extra uppsättningar lakan, dukar eller handdukar
  • Ett välfyllt skafferi – vi har god mat men inte en massa specialgrejer som man aldrig använder
  • Fancy köksutrustning typ gasolbrännare, grillpannor, spritsar, muffinsplåtar etc
  • Annan sällananvänd köksutrustning som glögglas, tacoservis, drinkglas etc
  • Olika sorters skumbad, hårinpackningar, doftljus och annat spa-relaterat
  • Samlingar. Samlar inte på något.
  • Kläder som jag inte använder. Det hade jag mängder av förut.
  • Tavlor som jag inte gillar

Hm ja, det är en början i alla fall. Och inget av ovanstående är något ställningstagande, jag har absolut inget emot något av dem. Om man älskar sin smurfsamling ska man ju såklart ha kvar den! Och som sagt, jag vet ju inte vad annat folk har, så det är svårt att veta var man ligger på en minimalist-skala. Mycket har ju att göra med hur och var man bor också. Om man bor mer lantligt är det ju troligt att man behöver lite mer verktyg och kanske gräsklippare och snöskovel etc. Ja ni vet. Det finns ju heller ingen prestige i detta, vad man har angår ingen annan än en själv. Det handlar också om att kompromissa och leva harmoniskt med eventuella familjemedlemmar. Om jag var solo skulle jag vara mer drastisk. Experimentera mer med upplevda behov. Det vore intressant att se statistik över vad snitt-svensken har! Det är ju rejäla klyftor i vårt land så det ser förmodligen väldigt olika ut. Förstår också att resonemang kring rensning kan vara provocerande när så många inte ens har råd med det nödvändigaste. Kanske får bli ett mer politiskt inlägg så småningom (obs, är inte bunden till något parti och vet inte vad jag ska rösta på)….

 

OCH EN VÅG…

Så fin! Och härligt analog! Säkert hur bra som helst om man någonsin vägde något. Jag hittade den secondhand och var då i en fas i livet då jag preppade inför ett eventuellt längre strömavbrott ha ha.. Köpte även en vevradio. VEVRADIO. Ni förstår ju själva hur mycket den har blivit använd…

Adios vågen! Må du få ett lyckligt nytt hem!

ATT FLYTTA

Nu är det exakt två veckor tills flyttlasset går. Jag har gått och väntat på att  börja flyttpacka i flera veckor. Men jag har insett att det inte är någon idé att börja nu för det hela kommer att gå på kanske två timmar.  Tre högst. Packningen alltså, att lyfta ut möbler och greja tar såklart lite mer tid.

Igår förmiddags gick jag och min partner ner i källaren där vi har vårt förråd, skönt att ha det i ordning innan alla barn anländer (varannanveckaslivet) tänkte vi. Efter 45 min var vi klara, nu står allt prydligt travat där nere. Jag personligen har enbart julpynt, sommardäck till cykeln, några sommarskor samt två tunnare jackor där nere. Resten är övriga familjens och som ni säkert minns är den gyllene regeln vid rensning att aldrig rensa bort någon annans saker utan att fråga. Så det är upp till de andra att gå igenom och kika om de vill behålla eller ej. Detta kan uppfattas som minimalismskryt, men såhär kan ju alla ha det! Ett förråd utan ångest! Inga ouppackade kartonger från förra flytten, inte kassar med urvuxna kläder, gammal elektronik och gud vet allt som dväljs i källarförråden. Betänk också att allt som du har, även det som ligger gömt i ett förråd, påverkar din energi. Jag kan garantera att INGEN som rensar sitt förråd blir segare/tröttare av det, det blir alltid en skjuts framåt/uppåt. I olika stor utsträckning.

Ja så nu vet jag inte riktigt vad jag ska göra kommande två veckor. Ska hjälpa mina kids att packa och gå igenom sina prylar, men mina saker får jag ihop på ett kick. Lite kläder, hygiensaker, en låda med pyssel och en med viktiga papper och kanske sju böcker 🙂

Det jag tror tar mest tid vid flytt är när man har mycket saker att gå igenom. Man hojtar ”vad ska vi göra med den här då?” till varandra och lägger i sparahögar eller ge bort-högen. Men vi har inget sånt. Det finns inte ett skåp eller låda eller garderob i hemmet som har en massa grejer i sig. Inget ramlar ut i huvet på en när man öppnar. Delvis beror det på att jag har flyttat så mycket, jag har inte grott in mig på något ställe i vuxen ålder. Men självklart har minimalismen gjort sitt. Det är så befriande! Men ändå kan jag inte skaka av mig känslan av att jag borde göra något just nu som har med flytten att göra. Borde jag inte vara stressad? Springa runt och fixa och dona? Ha ha, det är nästan som att vara galet påläst inför ett prov.

Återkommer med mer flyttuppdateringar, kanske totalt ointressant för herrskapet där ute men jag chansar på att det kan vara lite kul att läsa om.

DETTA KLÄDDILEMMA

Hur jag än vrider och vänder på saken kan jag inte komma ifrån att jag har en STARK dragning till att klä mig vackert. Inte pråligt och jag behöver inte ha en massa kläder, men de jag har vill jag ska vara perfekta för mig. Enfärgade i bra material, etiskt tillverkade och de ska hålla lääääänge. Den här fäblessen har vållat mig huvudbry i min minimalistiska gärning. Är det verkligen okej? Flera år har jag klurat på detta och pendlat mellan att bedöma det hela som ytligt trams, ett beroende att göra mig av med, eller som något i min personlighet att omfamna. Jag lutar åt det senare. Ju äldre jag blir ju starkare blir min känsla för estetik. Inser att det är helt och hållet världsligt detta, men jag verkar inte bli av med det.

Det är inte det lättaste att hitta dylika plagg. Kedjorna är ju bara att glömma, både etiken och kvaliteten är åt fanders och dessutom är det nog inte de skickligaste skräddarna som har konstruerat mönstren. Ett för mig pålitligt märke är Filippa K. Därifrån kommer min nu femton år gamla vinterjacka som jag ser som en god och pålitlig vän 🙂 Det är en sorts parkas som från början var vattentät, nu inte så mycket, men den är varm och lätt och man kan röra sig i den. Från samma märke köper jag gärna tröjor också. Men inte klänningar, de är inte för min kropp. Det har blivit så att jag i samband med rean i januari köper ett par plagg som jag tänker mig ska bo hos mig massor av år framöver. Ibland blir det fel, då blir det nästa Stadsmissionen. Denna typ av shopping är dock ganska dyr. Ett plagg där den som sydde det faktiskt har fått skälig lön är dyrt. Voj voj. Men det är ju så det borde vara. Våra köp borde vara genomtänkta och det är ju egentligen självklart att produkter måste produceras på ett hållbart sätt, både ekologiskt och socialt.

Jag vill gärna göra mig av med det mesta hemma i form av tavlor, ljusstakar, böcker, blomkrukor. Men jag vill ha en solid garderob. Inte testa konceptet ”one shoe” som jag läste om hos en annan minimalist. Säkerligen handlar detta om några djupt begravda rädslor hos mig. En vacker dag kanske jag går omkring där i ett par skor i ur och skur, vem vet?

Något har jag i alla fall lärt mig av dessa år som minimalist och det är att även om något verkar poänglöst (till exempel att göra sig av med alla skor utom ett par) så är det sällan det när man väl provar. Fantastiska insikter och frihetskänsla väntar runt hörnet när ägodelarna tunnas ut! Det går inte att övertyga om detta med ord enbart, det måste upplevas. Kram!

RÄKNA UT DIN KLIMATPÅVERKAN

Världsnaturfonden (WWF) har lanserat en så kallad klimatkalkylator, där man kan göra ett överslag på ens klimatpåverkan. Såhär blev det för mig:

Mindre än svensken i snitt men bedrövligt dåligt ändå för planeten. Tre jordklot ska till om alla levde som jag. Som vanligt med sådana här uträkningar är det ju lite på en höft alltihop, men det pekar ändå på något relevant. För att komma ner till ett jordklot skulle mina första åtgärder vara att göra mig av med bilen samt sluta flyga. Men sen vet jag inte riktigt, jag köper ju nästan aldrig möbler eller håller på och renoverar. Klädinköp är också lätträknade och säkert 80% av dem är second hand. I kalkylen finns matsvinn och liknande med också, och man får ange hur mycket man är ute och äter och tar del av kultur och liknande. Så man får helt enkelt ta ansvar för ”andras” aktiviteter också. Om jag går mycket på bio är jag såklart delaktig i biografens klimatpåverkan.

Jag som privatperson kan göra en hel del, men den stora kraften ligger hos politiken som måste sluta fega så enormt. Att det till exempel är tillåtet för elektronikföretag att lägga in programvara i sina produkter (exempelvis mobiltelefoner) så att de gradvis börjar gå sönder efter ca tre år är ju helt vansinnigt. Det är inte en skröna, utan verklighet. Och att vissa politiker tycker att trängselavgift för tåg är en bra idé är ju ett mycket tydligt tecken på vilka prioriteringar som finns. Pengar nu eller jordklot för våra barn. Jag tycker vi satsar på jordklot, eller vad säger ni?

DAGENS LILLA RENSNING

Igår jobbade jag hemma på förmiddagen, läste in mig på Plan- och byggnadslagen inför ett stort projekt på jobbet. Snart kan jag det mesta om bygglov 🙂 I mitt yrke som designer blir man tillfälligt expert på de mest olika områdena, sen brukar jag glömma det mesta, men det är roligt att få inblick i andra sammanhang än de jag vanligen befinner mig i. Det här projektet är en smula komplicerat och därtill är det lite stökigt och oroligt i organisationen. När det blir så är det skönt om det på hemmafronten är lite mer välordnat, så gott det går i alla fall. Jag gjorde därför slag i saken och lade ut en klänning på Tradera. Det är en jättefin klänning som inhandlades på rea i tron att jag skulle använda den jätteofta, men så har det inte blivit. Den har överlevt flera garderobsrensningar, fast jag borde ha förstått tidigare att jag inte ville ha kvar den. Tänker att den får ett bättre liv hos någon annan som är mer sugen på randigt än vad jag är.

Dessutom lade jag två nagellack i återvinningslådan, de får åka med till tippen (som inte är någon tipp längre utan ett under av välorganiserad återvinning!) nästa vända. Nagellack är en sådan grej som jag tror att många har lite för mycket av. Oftast är det en eller ett par färger som används, resten står och torkar i badrumsskåpet. Jag tycker om rött, vinrött och nästan ofärgat. Förr i tiden kunde jag köpa ett nagellack på impuls, men det gör jag inte längre. Helt onödigt. De som jag rensade idag var ett vinrött, flitigt använt men torrt nu, och ett grönt som jag helt och hållet trodde jag skulle älska men som fick mina händer att se lite skumma ut. Känner att jag har lärt mig nagellacksläxan nu, inga mer udda färger 🙂

Detta lilla rens känns fint. Skapar lite mer enkelhet och luft. Svårare än så behöver det inte vara.

DET HANDLAR INTE OM ATT HA MINST ANTAL SAKER

En tanke om minimalism är att den som har minst antal grejer är den mest lyckade minimalisten. Då kan man sitta där i sitt nästintill tomma hem och bara känna friden. Hur mycket tid som helst över, tjoho! Dock tror jag att den livsstilen inte passar de flesta av oss. Vi är trots allt människor och vi mår bra av harmoniska miljöer, att det egna hemmet är harmoniskt är såklart jätteviktigt för vårt välmående. Och då kan det vara som så att en behöver en mjuk pläd, kanske lite krukväxter och varför inte en liten prydnadsgrej och några mysiga lampor? Eller så kanske det rent utav är så att man verkligen älskar böcker och njuter av att låta blicken vandra längs bokhyllorna.

Nej, grejen är den att det handlar om att leva ett autentiskt liv, ett liv som är du. Problemet idag är att det är extremt lätt att samla på sig bråte av alla de slag. All denna bråte tynger ner en och hindrar från att leva äkta. Vi kanske har hyllmeter av böcker för att vi vill verka belästa, eller så kanske vi har statusprylar i form av modern elektronik för att alla syskonen har det och man vill ju inte verka sämre. Etc. Minimalismen, eller vad man nu föredrar att kalla livsfilosofin, ger oss verktygen att hitta vårt äkta jag. Det gäller bara att våga.

Alltför ofta hör jag vänner och bekanta berätta om sina hem med trött röst, de vill egentligen ha en mysig hörna att lyssna på musik i, men ägnar istället tid åt att fixa trädgården. Eller renoverar ett kök fast de hellre skulle vilja sticka iväg på en vandring. Vi är ju så måna om att vara normala (lite ironiskt med tanke på att de flesta verkar beundra de som gått sin egen väg, hej Elon Musk-fans!). När grejerna omkring en minskar i antal och ens energi ökar på grund av det, då skapas möjligheten att börja snubbla sig fram på sin egen väg. Ett steg i taget duger fint, man behöver inte veta vart vägen leder. Och börja för guds skull inte göra ekonomiska kalkyler det första du gör (”men det här kommer jag ju aldrig tjäna pengar på”), gör det för att det fyller dig med lust!

HUR MYCKET KLÄDER HAR EN MINIMALIST?

Svar: 122

Då har jag inte räknat med trosor och strumpor. Däremot detta:

  • Ytterplagg (inkl. regnjacka): 9
  • Täckbyxor: 1
  • Regnbyxor: 1
  • Vantar: 2
  • Mössor: 3
  • Halsdukar: 3
  • Sockor: 3
  • Scarf: 1
  • Skor (alla inkl ett par tofflor): 19 (!)
  • Kavajer: 2
  • Träningsbyxor: 3
  • Träningstoppar: 3
  • Byxor (jeans, mjukisbyxor, sommarbyxor, ”finbyxor”): 8
  • Långärmade tröjor, blusar och skjortor: 20
  • Kortärmade blusar, t-shirts och linnen: 20
  • Pyjamas: 1
  • Långkalsonger: 2
  • Bh: 6
  • Klänningar: 9
  • Kjolar: 4
  • Shorts: 2

Det känns ju som ganska mycket ändå. En del är ju starkt säsongsbetonat, som skor och ytterplagg, täckbyxor, shorts och långkalsonger. Så jag använder inte allt året runt. Men jag skulle utan problem kunna minska antal skor och kortärmat. Långärmat använder jag mycket, det är så kallt på jobbet. Fast tre av fem arbetsdagar har jag min svarta mysiga kofta, så egentligen är 20 långärmade överdelar ganska mycket. 122. Tänker på Project 333 som går ut på att enbart använda 33 plagg i 3 månader. Då räknas inte myskläder som du bara har hemma och träningskläder, men däremot accessoarer. Det är en fjärdedel av min totala garderob! Har funderat på att prova men tycker att jag redan har förstått poängen med en liten garderob. Eller så inbillar jag mig det bara för att slippa prova… Jag är ändå nöjd med att jag faktiskt kunde räkna mina plagg på ca 7 minuter, att det inte var en omöjlig uppgift som tog halva söndagen 🙂 Hur mycket kläder har ni hemma? Finns det något ni aldrig använder men inte kan skiljas från?
  
Följ Clearspace med Bloglovin
 

HUR MYCKET BEHÖVS – #4 HANDDUKAR

Jag kan nästan slå vad om att ni har fler handdukar hemma än ni använder. Så svaret är åtminstone färre än antalet ni har nu 🙂 Jag tänker lite på samma sätt som med sängkläder här, en som används och en i tvätten/linneskåpet. Vi är ju sex i familjen varannan vecka vilket gör handduksåtgången lite svårberäknad, men det verkar som att vi har nio stora och tio små. Det är egentligen lite fler än vi behöver, det blir ju lätt så att några ligger och drönar i tvättkorgen rätt ofta och länge. I alla fall är det nästan tomt i själva skåpet där vi förvarar dem, alltid något!

Även här måste jag, varken oväntat eller särskilt originellt, slå ett slag för kvalitet. Sladdriga IKEA-handdukar kommer jag aldrig någonsin att köpa. Min bästa handduk är en randig som jag har ärvt (erkänner att det är lite halvskumt att ärva handdukar) av min mormor och morfar. Inköpt någongång på 80-talet skulle jag gissa av designen att döma. Vilken uppsugningsförmåga!

HUR MYCKET BEHÖVS – #3 SMINK

När jag hade kommit en bit i mitt inledande renseri för tre år sedan kom turen till sminket. Som kvinna av idag använder jag smink och har gjort det sedan jag var 14 år. Vad jag har spenderat på smink sedan dess vill jag inte tänka på, misstänker att det är en hel del trots att jag aldrig har haft några större mängder produkter. För den oinvigde kan jag avslöja att en del sminkprodukter tar slut ganska snabbt. Till dem hör concealer (för att dölja mörka ringar under ögonen, finnar etc), underlagskrämer, läppglans och mascara. Fine. Men så finns det andra grejer som verkligen aldrig tar slut. Ögonskuggor och rouge hamnar i denna kategori. Innan renset hade jag en sminklåda med sådant jag använde hyfsat ofta och så några smånecessärer med annat. Jag minns hur jag för första gången tittade på varje liten ask i dessa necessärer och ställde mig frågan “behöver jag den här?”. Jag hade aldrig gjort det förut, utan bara tagit med dem i säkert fem flyttar och inte använt dem däremellan. Jag hittade ögonskuggor som lätt var över tio år gamla. Har man ett särskilt sminkintresse är det inget problem alls med detta att ha produkter som inte används så ofta, men många av oss har inte gjort något medvetet val här. Utan det medvetna valet kan man inte stoppa beteendet att slentrianköpa saker, exempelvis en ny ögonskugga som även den hamnar i necessären som öppnas vart femte år. Varje ny ögonskugga kostar någonstans mellan 80-300 kr. Det är ganska mycket. Jag slängde runt femton stycken ögonskuggor där för tre år sedan, i runda slängar 3000 kr. Det är absolut inte min mening att moralisera kring detta, alla är vi olika och värdesätter olika saker. Poängen är att hitta det du värdesätter och ta bort resten. För mig var inte smink något jag ville ha ett överflöd av och sedan jag gjorde detta rens är min sminklåda tiny och välstädad och innehåller enbart produkter jag använder och tycker om.

Minimalistiskt smink
Enkelt i sminklådan