FULLTRÄFF

Jag älskar verkligen våra sängbord. Varje dag tänker jag på hur fina och härliga de är. Vi letade ett tag när vi hade flyttat ihop och såg många trista bord, men som var billiga. Jag är inte den som gärna lägger flera tusen på en sån sak. Men så hittade vi dessa, tre ggr så dyra som de på Jysk men åh så rätt det kändes!

Och de är nu en påminnelse för mig att aldrig köpa något jag egentligen inte tycker om, bara för att det ska gå snabbt eller för att jag sparar några hundringar. Inte alla har den ekonomiska möjligheten men OM du har det är det bättre att vara utan sängbord ett tag än att ha ett du ogillar. För saker du tycker om ger dig fin och upplyftande energi medan saker du inte tycker om tynger dig. Det är det som Marie Kondo som ni kanske sett på Netflix pratar om också (”does it spark joy?”).

Fram för färre saker men mer av det vi älskar 💕

ZERO WASTE – SKÖNHET & HYGIEN

Begreppet zero waste betyder ”noll skräp” och är hett inom minimalism och ekokretsar. Det går ut på att produkter vi köper inte genererar skräp. Till exempel en plastförpackning som vi ju vet efter ett par vändor i återvinning inte går att återvinna igen. Jag tror stenhårt på att vi bör typ sluta använda plast, snart drunknar ju vår planet i det. Som tur är finns det alternativ! På skönhetsfronten tex! Tandtråd, plåster, schampo, tvål och deo är några grejer som finns helt eko, veganskt och med komposterbara el helt återvinningsbara förpackningar. Jag beställer mitt hos Jordklok, men det finns säkerligen andra bra ställen.

Ett alternativ är att göra produkter själv. Det är bara att googla loss och börja experimentera! Jag gör många rengöringsprodukter själv, har skrivit om det förut. Det sparar många plastförpackningar 👍☺️

Bild på ekologiska barnplåster
Komposterbara plåster i återvinningsbar förpackning

En bonus är att dessa produkter kommer i fina förpackningar, så de passar även som presenter!

Så, på med lite ekodeo nu och pulsa till jobbet 😋

HUR VET MAN ATT MAN BEHÖVER RENSA?

Ibland är det alldeles uppenbart, det är proppfullt i skåp och lådor och under sägen och i förrådet och det är liksom inget tvivel om att man skulle må bra av ett rens. Men i andra fall kanske man har ganska hyfsad ordning, men något skaver ändå. Och där har vi det! Skavet! Det är nämligen så, att stök har en speciell energi. Jag jobbar ju mycket med energi nuförtiden via reikin, och har liksom vässat min förmåga att känna av energier lite överallt. Till exempel hemma. Och stök skickar ut en alldeles egen energi. Den känns obehaglig och liksom seg. Klibbig. Tänker på någon ofräsch form av kåda eller liknande. Just nu sitter jag ganska nära vår klädkammare och skriver och ut därifrån osar denna energi i denna stund. Det är inte underbart att gå in där, man får liksom ett vagt obehag och om jag föreställer mig hur känslan ser ut ser jag något klistrigt och lite smutsigt framför mig. Ibland kan den här energin ha en doft också som man kan känna när man kommer in hos någon med mycket stök. Det luktar inte fresh. Och de här egenskaperna hos stöket är en anledning till att det är så jäklarns svårt att göra sig av med det, det klibbar fast och vill inte släppa taget. Dessutom drar stöket till sig mer stök. Blärk alltså. Och så svårt det är när man kanske har en tuff period i livet, då går det på nolltid att nytt stök ansamlas och börjar växa. Det krävs ett krafttag för att ta tag i det och rensa ut det. Men å andra sidan får man omedelbar belöning, energin börjar flöda med en gång. Mitt klädkammarstök har mest med den jag delar klädkammare med att göra, men det påverkar mina saker också. Helt plötsligt slarvar jag med att hänga upp kläderna, struntar i att stryka, slänger in några kvitton på en hylla som blir liggande. Det var eoner mycket lättare att vara minimalistisk och feng shui-ig när jag bodde själv efter separationen. Men så vill jag ju inte ha det, jag tar hellre kletig stökenergi 🙂

Så det jag vill uppmana er alla till är att lita till er intuition. Om du har en liten känsla i maggropen av att det behövs ordnas upp så är det så, det är stökets energi du plockar upp vibbarna från. Alla kan känna det här, men ofta är det lätt att försöka tänka bort det. Men magen och hjärtat är ofta klokare än hövvet och det är värt att lyssna på dem.

Ha en fin helg hörni! Jag är förväntansfull för sonen som vägrat klippa sig de senaste åren vill plötsligt gå till frisören, det gör mig nyfiken på vad det är för inre process som han har jobbat med. Att han kanske inte behöver ha håret som skydd mot omvärlden längre <3

 

ATT VÄXA GENOM ATT RENSA

Meningen med våra liv här på jorden är att utvecklas och växa. Jag brukar tänka på det lite som att levla i ett dataspel 🙂 När vi sedan lämnar jorden kan vi oftast vara sjukt nöjda med hur mycket vi lärde oss i den senaste vändan. En sak som ingen människa kommer undan är att allt är förgängligt. Ju mer vi försöker hålla vår omgivning konstant och ju mer vi spjärnar emot förändringar, desto jobbigare får vi det. Det går liksom inte att kämpa emot denna grundprincip. Att leva minimalistiskt är att träna sig i non-attachment, eller ”icke-anknytning” på svenska. Det vill säga att med konkreta medel lära sig att inte hänga upp sin trygghet på materiella saker. Man gör sig av med något och märker att man blir starkare av det. De som inte förmår göra sig av med en endaste pinal tror jag i många fall även lider av en ganska stor dödsskräck. Innerst inne vet man att man har noll kontroll över detta, att alla ska dö (eller rättare sagt alla kroppar ska dö, inte själen såklart) men man vill inte acceptera detta och bygger därför upp en stor materiell omgivning som man vaktar med näbbar och klor. Tror även att det är ganska ofta denna typ av människa när hen väl har dött kan komma tillbaka som ”spöke” och vara purken över att husets nya ägare renoverar etc. Inte en helt vetenskaplig teori men så har väl vetenskapen inte alla svar, inte ännu i alla fall.

När man har praktiserat minimalism ett tag och känner att man har fått kläm på att rensa, då kan man om man känner sig hugad ge sig på nästa rens! Nämligen att släppa taget om attityder, roller, vanor, relationer och jobb. Kanske inte alla på samma gång dock 🙂 Det här är en av de största utmaningarna i andlig utveckling; att släppa det som inte längre behövs i ditt liv och välkomna det nya. Det krävs mod för att släppa taget om en inrotad vana, eller kanske att lägga ner sin offer-kofta-attityd och en dag komma till jobbet med glatt humör istället. Mod och tillit till att universum är vänligt och att utrymmet som skapades när du släppte det du inte behövde längre kommer att fyllas av något ännu bättre. För det är så det funkar! Kanske har du redan gjort detta någongång, försök minnas hur det kändes och vad som kom in i ditt liv istället. En av mina största och svåraste letting-go-tillfällen var när jag separerade. Hela själen skrek efter det men mitt jag stretade emot enormt mycket. Men hålet som bildades fylldes med så mycket kärlek och mjukhet, inspiration och plats för mig att vara kreativ.

Inget lämnar någonsin ditt liv om inte något bättre är på väg in

Ett tips är att agera innan viskningarna från ditt hjärta blir till skrik. Mycket lättare att släppa något när ditt inre/högre jag börjar puffa för det än att vänta så länge det bara går. Till slut kan det ändå bli så att universum gör förändringen åt dig om du inte agerar. Och då kan det kännas riktigt jobbigt. Usch, nu låter det nästan som skräms, så menar jag inte. Men precis som att du blir friare om du inte hänger upp ditt liv på prylar, blir du friare och gladare om du inte knyter ditt välmående till preferenser. Du kanske inte måste ha starka åsikter om mat, kläder, väder etc? Det är ditt eget val och själva preferensen kan du såklart ha kvar, men inte beroendet. Du kan alltså vara lugn och glad trots att det är 30 grader varmt ute och du föredrar kyligare dagar.

Så, ett enkelt sätt att börja nosa på detta är genom att sätta sig i lugn och ro, blunda och fråga sig själv: ”finns det något i mitt liv som inte längre gör mig gott och som jag kan släppa?”. Lita på det som dyker upp. Kanske är det något enkelt, som att hoppa av en kurs du anmält dig till men tydligen inte är sugen på. Lita på att ditt högre jag är intelligent och har ett vidare perspektiv, och att det finns en god anledning till varför du ska släppa detta. Lycka till och dela gärna med er av ert letting-go!

RENSA NÄR DU ÄR ARG!

Aldrig rensar man så bra som när man är lite eller mycket arg! Oj oj, det går av bara farten då. Faktiskt är det inte alls en dum idé att rensa loss under ilska, det ger resultat snabbt och jag upplever att man i väldigt direkt kontakt med sina innersta känslor då. Filtren är liksom borta. Resningshinder i form av till exempel nostalgi finns inte när man är förbaskad. Och snabbt går det. En fin bonuseffekt är att det mildrar ilskan, du gör något konstruktivt av den. Rensandet och sorterandet lugnar dig och ger dig nya perspektiv på det som gjort dig upprörd, det är verkligen ett bra sätt att rensa hjärnan och få idéer om lösningar. Istället för att bara gå omkring och fastna i destruktiva tanke-loopar. Som ni vet gör ju rensandet också att gamla emotionella trassel löses upp och försvinner, så man kan också se på det hela som lite terapi, huskursvarianten.

RENSA NÄR DU ÄR ARG!

Aldrig rensar man så bra som när man är lite eller mycket arg! Oj oj, det går av bara farten då. Faktiskt är det inte alls en dum idé att rensa loss under ilska, det ger resultat snabbt och jag upplever att man i väldigt direkt kontakt med sina innersta känslor då. Filtren är liksom borta. Resningshinder i form av till exempel nostalgi finns inte när man är förbaskad. Och snabbt går det. En fin bonuseffekt är att det mildrar ilskan, du gör något konstruktivt av den. Rensandet och sorterandet lugnar dig och ger dig nya perspektiv på det som gjort dig upprörd, det är verkligen ett bra sätt att rensa hjärnan och få idéer om lösningar. Istället för att bara gå omkring och fastna i destruktiva tanke-loopar. Som ni vet gör ju rensandet också att gamla emotionella trassel löses upp och försvinner, så man kan också se på det hela som lite terapi, huskursvarianten.

BEROENDEN

En dryg vecka nu på kaffe-avgiftning. Det går väl bra, får jag säga. Men ibland blir suget enormt starkt och det är när det är riktigt, riktigt segt på jobbet. Uppförsbacken. Då slår hjärnan på och det är nästan omöjligt att inte gå och ta en kopp. Flera gånger den här veckan har jag gjort kaffe, men inte druckit det ha ha. Det känns bättre med en kopp ståendes på skrivbordet. Samma typ av situation utlöser även köpsug hos mig. Blir frestad att spana in reor fast jag inte behöver något.

När man rensar och vill leva minimalistiskt är det superviktigt att ha koll på i vilka situationer och känslostämningar som man blir sugen på att skaffa sig grejer i. När de sedan inträffar blir man inte lika överrumplad och kan hantera det bättre. Kanske kan man hitta något substitut som gör att man håller ut den där halvtimmen eller vad det är som suget är som störst. Om man har möjlighet är det också enormt bra att sitta ner och känna in det här suget, meditera på det. Allt det här ligger ju på ytan, själen är inte precis beroende av koffein. Handlar lite om att våga stå ut med känslan. Och såklart, kaffe är inte i närheten av andra saker man kan vara beroende av så jag vill verkligen inte skriva någon på näsan om saker som jag inte har en susning om.

Det finns säkert många som inte känner igen sig i det här, de som vill leva enklare och har hemmet fullproppat med stök, men som inte shoppar. Sakerna hittar dit ändå, ärvda grejer och gåvor etc. Och stök drar till sig mer stök (ni vet en liten beskedlig pappershög i köket har en tendens att växa snabbt). Här kanske det inte är så att en stark känsla utlöser en handling som gör att fler saker ackumuleras, eller vad tror ni?

Jag har i alla fall lyckats hålla mig från att köpa något. Men det får bli en dag i taget tills abstinensen klingar av, har hört att det kan ta upp till två veckor. Känner mig allmänt deppig och trött. Beroenden är klurigt, och jag skulle verkligen vilja bli av med detta. Har ingen annan last som känns destruktiv så det borde väl gå tycker jag.

En sorts slutsats av allt detta är att jag är övertygad om att det inte är förrän man utmanar och vågar se de här oönskade beteendena hos sig själv som man får ett riktigt lugn inombords. Och med ett sådant lugn kan man ju leva minimalistiskt eller vad man nu önskar. Det gäller att våga!

UPPDATERING – PANTBANKSLÅNET

Som jag skrev om för några dagar sedan testade jag att sälja (tekniskt sett belåna) några gamla smycken hos Pantbanken.se. Jag gick alltså inte till en fysisk pantbank utan beställde hem en värdepåse som man sedan kan skicka iväg det man vill belåna i. Nu har jag testat detta och måste säga att det var oerhört smidigt, det är ju inte alltid en är pepp på att besöka olika affärer och institutioner. Och också, man kanske bor långt ifrån en pantbank.

De värderade mina smycken på typ en dag, jag fick ett sms om beloppet som jag kunde välja att svara ja eller nej på. Jag svarade ja, och så betalade de ut pengarna till mitt konto. Så nu är jag några slantar rikare än när smyckena låg oanvända i en låda.

Jag har ännu inte drabbats av någon större nostalgichock eller skuldkänsla för att jag avyttrade gåvosmycken. Det känns övervägande bra. En lätt känsla, den som alltid infinner sig i någon mån när en rensar. Jag hoppas nu att dessa smycken får en strålande framtid på någons kropp, vara ute och skina.

Värt att prova, slår vad om att många av er har oanvända smycken och klockor i lådorna! Det här är förresten ingen annons för pantbanken, de är helt ovetandes om att jag skriver om detta. Jag tyckte det var en bra tjänst helt enkelt 🙂

LIVET ÄR EN RESA

Jodå, så är det. Vår själ föds in i en kropp och så är det dags för i genomsnitt ca 80 år av en lärorik strapats. Och tänk vad skönt det är att resa lätt! Bara lite packning, det nödvändigaste.

Slösa inte bort ditt nuvarande liv på att jaga efter materiella ting som du inte behöver på resan. Upplev istället, se dig omkring och njut. Och tänk på att allt det du äger nu tillhörde någon annan igår och kommer tillhöra någon annan imorgon.

HAR DU GJORT NÅGE KUL I HELGEN DÅ?

Det är en fråga som inte är helt ovanlig på måndagar. På fredagar är det mer ”ska du göra någe kul i helgen då?”. I vår kultur är det fint och bra att göra saker hela tiden. Och gärna redovisa dem för andra sedan. Det här har vi hållt på med åtminstone sedan kyrkan mer strukturerat och fokuserat började ta makten över folket. Sedan dess har kyrkan tappat sin maktposition, i alla fall i Sverige, och andra krafter träder in istället. Nu är det ju framförallt kapitalistiska marknadskrafter som vill att vi ska göra saker hela tiden. Avstickare: läs gärna Pikettys bok ”Kapitalet i tjugoförsta århundradet” där det framkommer med statistiskt säkrad tydlighet att sättet att vara rik på är genom att ärva pengar. Att få kapital genom lönearbete är nästan omöjligt. Det här vet de med pengar/kapital men det är såklart inget de går ut med så gärna. Poängen med att folk gör saker hela tiden är dels att de då inte har varken tid eller ork att göra uppror eller ifrågasätta makten, och dels (särskilt nuförtiden då) att vi spenderar mer pengar om vi gör saker.

Tittar man t.ex. på Indien är det en helt annan femma. Där värderas att göra ingenting. Nåväl, kanske inte 100% rakt igenom, marknadskrafter finns där också, men man har likväl en tradition av att bara vara.

Att göra ”ingenting” kan vara svårt att prata om på fikarasten. Det skulle kunna låta såhär ”jo jag tog hand om min kropp i några timmar. Badade, smörjde, stretchade lite. Och sen tittade jag ut genom fönstret ett tag. Gick på toa. Åt. Älskade någon timme och sen degade vi i sängen. Och åt igen. Du då, har du haft en bra helg?”. Ändå är det ju typ sånt här många av oss skulle må riktigt bra av. Inte en massa idrottscuper, loppisar, handla det och det, mingel med halvt bekanta etc. I alla fall inte hela jäkla tiden.

Man kan tänka på det. Att det är ok att göra ingenting. Försöka vila i det och se hur det känns. En liten utmaning för de flesta av oss.